Posted by Millan | Posted in Förälder, Personligt | Posted on 27-06-2009
- Lökanabben
Mamma ringde, Sambon var hemma, jag bar på Liten och min stora Tuss pratade hela tiden som vanligt- Familjen Taikon.
-Jag har en dålig nyhet, sa mamma.
-Dålig,dålig? frågade jag (snurrade i huvudet om vem som dött).
-Njae, jag har bröstcancer, men jag är inte död än. Det är en liten jävel som inte sitter fast i nån muskel o det är tydligen bra.
-Jag trodde att du klarat dig, sa jag.
-Vaddå klarat mig? sa mamma.
Cancer tog min Mormor för 30 år sedan, åt helvete för tidigt, mamma har gått om henne i ålder med över 10 år och jag har trott att cancern hoppat över en generation (har hört att den gör så ibland).
Jag beordrade Sambon att ta barnen NU, och gick ut o fortsatte prata, kommer ihåg att jag svor över täckningen där jag gick omkring i trädgården, -Sätt dig ner sa mamma, -Det kan jag ju inte,sa jag. Men det gick faktiskt, jag lugnade mig lite inombords, kom ihåg att andas o så. Vi snackade lite till sen gick jag in o berättade för Sambon, han hade trott att min syster ringt och var gravid- om det ändå vore så väl.
Jag började gråta, gömde mig för att inte Stortuss skulle se det. upprepade den proceduren ett antal gånger under kvällens lopp, vi tog en promenad o Sambon sade att jag inte skullemåla upp ett skräckscenario, 90% klarar det idag. Jag försöker att ta det piano, men hallå, det gäller min Mamma. Klart att man e rädd, vore ju inte mänsklig annars, men Syster Yster e lugn så mina hormoner kanske spelar migett spratt.
Den lille jäveln skall ut om två veckor.
Millan
Jag vill bara säga som en lite påminnelse nu när du säkert enbart tänker svarta tankar: jag har 2 gamla kollegor och en nära släkting som klarat av bröstcancer och mår bra idag!!!
Försök tänk på det oxå – att det finns gott om människor som klarar det…. Lycka till!
Tack snälla du, både jag och mamma har blivit bättre på att hantera situationen och det har ju hänt massor inom medecin på 30 år. Själv tänker jag ta tjuren vid hornet och ta reda på fakta. Tack för uppmuntran:)
[...] ligger kanske mig ännu varmare om hjärtat i och med Mammas förintade ”lille jävel” men det känns så bra när en liten slant går till något vettigt, köpte själv en rosa bandet [...]